LITE LOKAL HISTORIK

Födelsedagen för Frälsningsarmén i Västerås är den 2 oktober 1892, då det första mötet hölls, där allmänheten var inbjuden att medverka. Mötet hölls utomhus och ca 3-400 personer hade samlats för att lyssna, men var ganska reserverade. Den första lokalen var på Vasagatan 16, där det fanns utrymme för soldaterna samt en liten bostad åt officerarna. De första officerarna var 3 kvinnor: kapten Maria Holm, löjtnant H Svensson och löjtnant H Magni Sörensen. Början var blygsam, officerarna fick under de första veckorna bo hos en familj vid namn Ekberg, som kom att höra till de första soldaterna, tills man lyckats köpa vad man behövde i form av möbler etc.

Arme´n höll i huvudsak sina möten utomhus, så länge vädret tillät, och det finns många platser angivna i anonnserna: stora Gatan, Vasagatan, Stallhagen, Ragvalds Backe, Mariaberget, Viksäng, Krutkällarbacken, Vattenborgen, Skälby, Jakobsberg är områden där man flitigt höll gårdsmöten och friluftsmöten. Men Stallhagen är nog den plats som användes mest den här tiden. Man gjorde även "raider" utanför Västerås, och alla socknar inom Västerås fick besök. 1895 höll man sitt första möte i Frössvi missionshus i Romfartuna. Detta hus står numera på Vallby Museum och används fortfarande ibland gudsstjänstlokal sommartid.

Ett framträdande inslag i mötena var sången och musiken, som ju alltid varit ett kännetecken för Frälsningsarmén. Till en början var det sång till gitarr, ibland förstärkt med fioler eller andra instrument, men snart förstärktes musiken med en bastrumma och ett par blåsinstrument. Redan i början av maj 1893 kunde man stoltsera med en 8 man stark musikkår. 1900 hade man fått ihop pengar att köpa instrument och kunde bilda sin första hornmusikkår. Man hade också en strängmusikkår som fanns med redan under kårens första dagar.

Paralellt med kåren startade man också med barnarbete: söndagsskola, barnmöten och barnsoldater, Ungdomarna fick undervisning som kårkadetter och 1910 bildades en ungdomslegion, öppen även för ungdomar utanför kåren.

Redan från början hade Västeråskåren ett socialt ansvar som en del i sitt arbete, och 1915 fick det arbetet en ny och viktig inriktning.Då öppnades nämligen en slumstation, men s k slumsystrar beredda till hjälpinsatser i stort sett dygnet runt.Beklädnadsfestser och utdelninga av matpaket stod bl a på programmet. Verksamheten drevs separerart från kårverksamheten, och det var slumsystrarna själva som fick skaffa fram medel till den. Musikgudstjäsnter, vädjan om gåvor i pressen särskilda matinéer till förmån för de behövande är exempel på hur man fick in pengar till verksamheten.

1907 anammades den amerikanska idén att ställa ut grytor med devisen "Håll grytan kokande" för att samla in pengar, och 1910 räckte grytorna i Västerås´insamlade medel till matkorgar åt hela 80 fattiga.

På 1920- och 30 talen gjorde kåren och slumsystrarna extra insatser för de arbetslösa i form av musikfester och förplägnad. 1036 öppnades ett sommarhem i Hagaberg, Tärna i "Slummens" regi. Där kunde man ta emot 4 grupper om 8-9 gamla, som kostandsfritt fick vistas där under 3 veckor. Pengar till denna verskamhet hoppades man få in i form av gåvor från allmännheten. 1946 flyttades sommarhemmet till Hovberga, också det i Tärna socken. Tyvärr fick man lägga ner denna verksamhet 1957, på g a de ökade kostnaderna och svårigheter att få in medel.

1957 fick Frälsningsarméns sociala arbete ett annorlunda tillskott genom det flytande ungkarlshemmet Aurora. Aurora var ett fartyg som rustats upp av ASEA och användes som som ungkarlsförläggning under två år. På hemmet fanns plats för 50 gäster i en- och tvåmanshytter, samt en gruppförläggning i kölsvinet för tillfälliga gäster.

De trånga lokalerna på Vasagatan 16 blev snart för små, och man fick hyra in i andra lokaler emellanåt, bl a i Missionskyrkan och i godtemplarlokaler. Men 1902 fick man överta missionskyrkans gamla lokaler på Hantverkargatan 3, som man till en början hyrde, men 1923 köpte man fastigeheten och renoverade den i några omgångar.Inför 50-årsjubiléet planerades en större ombyggnad, som tyvärr bromsades dels av andra världskriget del av en omfattande brand som skadade lokalerna svårt 1945.

Men den 28 april 1958 invigdes äntligen Templet, som vid den tiden bedömdes vara "en av de vackraste inom Frälsningsarmén i Europa". Lokal och läktare hade tillsammans 550 sittplatser och rejält tilltagna biutrymmen. Läktaren byggdes senare om till samlingssal.